fredag 17 november 2017

4 år!

Behövs lite positivt efter denna sorgliga hösten. Imorrn blir det kalas för världens bästa tjej som fyllde hela 4 år i måndags. Helt galet alltså vad tiden går!

På bilden var hon 4 dagar gammal och vi hade vårat första möte. Det är idag 4 år sen. Galet alltså vad tiden går! Underbara unge vad vi varit med om mycket!

Hurra för henne!

söndag 29 oktober 2017

När livet vänds upp och ner

Man vet aldrig vad livet ger. Plötsligt händer saker som man kan aldrig kan förutse, som man kan inte kan värja sig emot. Man vill inte att dom ska ske men dom sker ändå. Bara över en natt förändras livet totalt. Grymma grymma orättvisa öde!

Torsdagen den 21 september var en helt vanlig torsdag. Jag var glad och taggad för en ledig långhelg, som skulle spenderas med mina föräldrar, bästa syster Emma och världens bästa 3-åring.

När jag gick och la mig den natten var jag fortfarande lyckligt ovetandes om hur fort livet kan ändras.

Fredagen den 22 september var dagen som förändrade mitt liv för alltid. Dagen då hela min värld rasade. Det telefonsamtalet som väckte mig den morgonen kommer jag aldrig glömma, även om jag inte minns allting ordagrant.

Det har nu gått 37 dagar sen sen där ödesdigra dagen i september. Men inte en enda dag går utan att jag tänker på mamma. Dag som natt, hemma och på jobbet. Jag jobbar nu heltid igen men ska erkänna att det är tungt ibland. Den gångna veckan var den värsta hittills. Men mamma hade önskat det så som det är. Att vi inte skulle deppa ner oss totalt, så med min envishet tar jag mig ändå igenom arbetsdagarna.

Imorgon väntar en ny arbetsvecka, och det är alltid lika spännande att se hur det går.

Den värsta känslan är att jag fortfarande inte minns när vi sågs sista gången innan den där kvällen, när hon var sådär illamående. Det är inte den stunden jag vill minnas! Dom där orden som blev dom sista ekar i mitt huvud och jag vill minnas nåt annat än det. Men det kommer väl. Man måste ge det tid. Det har jag fattat nu.

Jag är iallafall enormt tacksam för alla fina människor omkring mig, som finns där. Det behövs inga ord, en kram eller två räcker gott! Bara ens sällskap eller närvaro. Ibland orkar jag ändå inte prata. Ibland vill jag bara gråta. Och ibland vill jag bara vara ensam med min sorg.

37 dagar. 37 dagar utan mamma. Hur överlever man?? Ja det är konstigt, men på nåt mystiskt sätt gör man det. Man tar sig igenom det. Och som sagt, utan alla fina människor hade det aldrig gått så bra som det går!

Så mycket mer man ville säga, så mycket mer man ville göra, uppleva och minnas. Vi hade ju inte pratat färdigt. Vi var ju inte klara med våra äventyr. Vad fruktansvärt jäkla fel det blev. Det var ju inte såhär det skulle bli. Mamma, du skulle ju finnas hos mig i minst tjugo år till. Jag såg fram emot att du skulle hålla tal för mig på min 50-årsdag. Orättvisa jävla värld!

I 37 dagar har jag nu fått leva utan dig. Det är tungt att andas och livet haltar rejält, men trots allt så kommer man ändå framåt, även om det går i snigelfart...

Sov gott fina älskade Mamma! Du är så jävla saknad av så jävla många! 😢💖💖💖


måndag 29 maj 2017

Bloggen lever igen!

Haha ja bloggen lever igen mina vänner. Frågan är dock hur länge. Även bloggande har sina upp and downs.

Men händer rätt mycket i mitt liv nu. Positivt: Jag har börjat jobba på Golfkiosken igen. Tredje sommaren nu. 👍 Sen genomgår jag just nu en sjukt jobbig utredning. Men en efterlängtad så det får vara värt alla sjukhusbesök och all smärta. Skriver dagbok privat också så bloggen har hamnat lite i skuggan.

Annars längtar jag nåt sjukt till semestern nu. På onsdag är det 2 månader kvar. Lång tid. :( Men lär gå fort ju. Har typ fullt upp fram till dess ändå. Jobbar varannan helg och mina lediga helger är uppbokade. Sååå, tiden kommer nog att gå ändå haha.

Och innan semestern väntar ju nåt annat stort. Inte nåt jag längtar till direkt kanske haha men dagen kommer ju komma iallafall. Min trettioårsdag. Bara en månad kvar på torsdag. 😲 Helvete alltså vad tiden går. Planerar iallafall för fullt inför det nu. Mycket som ska fixas med. Tur jag var ute i god tid med inbjudningar iallafall.

Det är väl dom stora grejerna närmast framöver. Tänker inte skriva om eventuella operationen än eftersom jag ännu inte vet om den blir av. Så dumt att bli nervös över det redan liksom.

Hoppas alla njutit av långhelg! Själv har jag jobbat hela helgen. Ledig idag istället då men självklart är vädret sämre då bara för det haha. Har dock sjuk hosta efter min förkylning så kanske lika bra med en lugn vilodag idag...

Ha en fin vecka alla bloggläsare!

lördag 18 februari 2017

Tjo!

Dags att skriva lite i bloggen igen kände jag.

Har hänt en del sen sist jag bloggade. Faktiskt alldeles för mycket för att skriva här. Men förra helgen var jag iallafall i Köpenhamn med mamma. Hade det jättebra, trots att jag var sjuk! 😝 Vilken underbar stad, borde åka dit oftare. 👍

Den här helgen skulle jag ha haft besök. Men vi sköt på det lite. Kanske lika bra egentligen...

Och snön töar bort. Deppigt som tusan! 👎💩

Förresten är jag fortfarande förkyld. Tredje helgen nu. Asdrygt!

Var på After Dark-show igår kväll. GRYMT BRA!!! 😃😃😃😃😃

Försöker ta mig till Ica för att handla inför kvällen. Går sådär haha. Segt idag...

Bjussar på en bild jag tog tidigare i veckan, det var jättefint med dimman! :)

måndag 9 januari 2017

Heeej bloggen!

Hej bloggen. Nej bloggen. Jag har inte glömt dig. Har bara tagit en paus. Ibland orkar man helt enkelt inte med att blogga. Eller hinner inte. Jobbar mycket nu och det är stressigt. Och under jul och nyår var det full fart med familjen så då prioriterades inte direkt bloggen. Men nu hade jag lite tid över under lunchen på jobbet.

Hoppas allt är bra med er!

Passar också på att önska er alla ett riktigt GOTT NYTT ÅR!!! Kramopuss och massor med kärlek!!! 💕💕💕💕💕💕